Under dom sista åren har jag intresserat mig alltmer för odling och läst en hel del böcker inom ämnet -  alltifrån Magia Naturalis, Bondepraktikan, Mandelmann, Lev som en Bonde, Plocka tång & strandväxter m.m. m.m. Jag har även experimenterat en hel del i min trädgård och bland annat testat att jämföra tång med vanligt naturgödsel.

Förra veckan publicerade jag detta inlägg i min lokala Facebook-grupp:

“Spartips för alla män! (Och för alla som identifierar sig som en flygplansmotor) (Eders undertecknad). Just nu är det gott om ekologiskt, kravmärkt, svanenmärkt, härodlat, närproducerat gödningsmedel från självaste Poseidon. Perfekt för rabatter, grönsaksland och övriga beting! (Varför inte en hemmagjord vinterhatt?)

För att slippa eventuella skadeståndsanspråk är  rekommendationen att lägga allt i en hög och låta det utstå lite regn och rusk för att låta salterna rinna av.

Så pausa gymkortet, dra på stövlarna och ut och spring! Mycket nöje 😊”

Inlägget genererade en del kritiska röster om vad som var lagligt att göra, vilket gjorde att mitt intresse väcktes för lagstiftningen kring att plocka och använda uppspolad tång som gödsel väcktes.

…och därefter hörde Sveriges Television av sig. 


2022-11-02 SVT Halland, Västnytt, Riksnytt

2022-11-03 Kungsbacka Posten

2022-11-04 SVT Halland : Kommunens uppmaning: Hämta tång till trädgården från Skrea strand


Här kommer därför en sammanställning av det jag har hittat tillsammans med mina egna reflektioner och tankar, vi kan kalla det en debattartikel.


Tång som gödsel för dina växter

Tång är ett helt naturligt gödselmedel som hjälper våra jordar att få i sig den näring som jorden behöver. Småkryp, fåglar, insekter och igelkottar gynnas av att din trädgård får en näringsexplosion av nyttiga makro- och mikronäringsämnen (Bjerkendahl, 2015). 

När tången tillförs till våra trädgårdar binds koldioxid och övergödningen av haven minskar. (Världsnaturfonden WWF, 2021). 

Du kan använda tång som jordförbättring (blanda ut med annan jord), för att täckodla (lägg ovanpå jorden) och den kan även torkas och användas i krukor inomhus.

Genom att börja använda tång igen tar vi som folk tillbaka förlorad kunskap och fortsätter med något våra förfäder gjort i generationer. 


Varför använda tång?


Vilken tång ska jag plocka?

Gaffeltång, blåstång och knöltång. Undvik grönt ålgräs som innehåller större mängder kadmium.


Vad innehåller tång?

Tång är rikt på makro- och mikronäringsämnen såsom kväve, fosfor och kalium, allt det din jord och dina växter behöver för att må bra.


Var får jag plocka?

På stränder utanför naturreservat/Natura 2000, där ej tångrätt eller tångtäkt råder.

Om tången inte står för en betydande inkomst för markägaren är det fritt fram för vem som helst att plocka (Bengtsson, 1966).

I en något modernare tolkning så skulle man kunna anta att allemansrätten bör råda vid tångskörd för husbehov och att tången skulle kunna likställas med t.e.x svampplockning (Kolvik, 2017) 


Vad ska jag inte göra?

Skövla inte en hel strand.

Undvik eventuellt tång om du bor vid Östersjön p.g.a. ökade halter av miljögifter, alternativt använd till växter du inte ämnar att äta (Skärgårdsstiftelsen, 2022). 


När ska jag plocka?

Under höst och vinter, när stormarna för in stora mängder tång.

Det gäller att passa på, tången ligger inte kvar på stränderna någon längre tid utan kan snabbt färdas ut till havs igen om vinden vänder.


Gifter?

Östersjötången kan innehålla ökade halter av bland annat kadmium och bly. Efter att Ryssland har sprängt Nordstream-ledningarna kan 30 000 ton senapsgas ha frigjorts från Östersjö-sedimentet, nya mätningar bör inväntas för att få reda på ev. påverkan. (Spolander, 2022). Västerhavet är dock ett renare hav med mer vattencirkulation och mindre skadlig påverkan av utsläpp från skadliga verksamheter på land.

Potatis och vete är den största källan till kadmium (85%) bland den svenska befolkningen. Men genom att äta en varierad kost som består av både kött, fisk och grönsaker så bör fördelarna överstiga eventuella nackdelar. (Livsmedelsverket, 2017).

Det är även förbjudet att saluföra eller överlåta gödsel som innehåller mer än 100 gram kadmium per ton fosfor (Kemikalieinspektionen, 2022). Samtidigt finns det vissa typer av gödsel som används inom jordbruket idag som inte är testade avseende kadmiumhalten. Du kan t.e.x. mata dina grisar med kadmium-berikad tång och sprida ut det på din åker, utan att förlora din ekologiska stämpel. (Kanske lite överdrivet resonemang, men tång används som föda för djur utomlands, men denna påverkan har jag inte hittat några källor på).

Kadmium kan extraheras ur tången med syra eller genom rötning, men tången förlorar då eventuellt organiskt material och blir en sämre produkt för jordförbättring (Jogbratt, 2011).

En annan lösning skulle kunna vara att öka vårt intag av alger som renar våra kroppar från tungmetaller (Paniagua-Castro m.fl., 2011).


Tång för jordbruket?

Tången kan eventuellt innehålla mer kadmium och gifter än vad som är tillåtet att gödsla med, det finns stora lokala variationer. Tången är dock en möjlig lösning på att “kickstarta” en cirkulär “blå” ekonomi där vi återskapar ett försvunnet kretslopp och låter det som rinner av jorden och ner i haven, återföras till jordbruket utan att bidra till övergödning av haven, samtidigt som vi binder koldioxid. För att klara de gränsvärden avseende gifter som EU satt upp räcker dock inte tången till utan måste blandas ut med övrigt gödsel. Enbart tången skulle högst troligtvis leda till magrare skördar, då det skulle krävas så stora mängder tång för att upprätthålla samma mängd skörd, vilket skulle innebära överskridna gränsvärden avseende gifter. (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2001).


 Mer då?

Tången är idag en utgift för de flesta kommuner och det är omtvistat om vad som är lagligt eller ej. Juridiken är snårig och ju mer man läser om vad som gäller desto mindre förstår man (Edvardsson Edin, 2020), (BioMil AB, 2013), (WSP Environmental, 2007).

Efter att ha granskat böcker från 1700-talet till 2000-talet och läst på om nuvarande förhållningssätt upplever jag att kommuner, länsstyrelsen och övriga myndigheter har insett att tången har ett värde, men inte ett tillräckligt stort värde för att nå lönsamhet i en marknadsekonomi då insamlingen är för kostsam (Rudaya & Skantz, 2022). Juridiken är snårig och flera av de lagar som idag reglerar tången ger dig full rätt att plocka tång. Efter att jordbruket gick vidare till effektivare gödselmetoder för 50-70 år sedan vet man fortfarande inte riktigt hur man ska bete sig eller använda denna naturresurs (Granstedt, 1999). 

Angående det så citerar jag Naturvårdsverket: "Vi vägleder även andra i hur naturen bör skyddas och hur de skyddade områdena bör förvaltas" och om tången “En eller två nävar tång bör anses vara OK att plocka” (Naturvårdsverket, 2022, avsnittet 6. Är det tillåtet att plocka tång vid havet och använda som gödsel på kolonin?)

Naturvårdsverket ger dig rekommendationer till hur du borde bete dig, precis som Folkhälsomyndigheten gav dig rekommendationer till hur du borde hantera munskydd och vaccin. Mig veterligen har inte Naturvårdsverket en högre hierarkisk roll än Folkhälsomyndigheten. Vi blev inte gripna för att vi inte bar munskydd under Coronapandemin eller höll mindre avstånd än 2 meter till våra medmänniskor. Därför hävdar jag att det orimligt kan vara straffbart att plocka tång från t.e.x. badstränder eller på platser där inte tångrätt eller tångtäkt råder. Undvik även att plocka tång i någon av Sveriges 5 342 naturreservat. Det finns ej heller någon standardiserad definition av vad två nävar kan innehålla för volym eller vikt. Hur långt är ett snöre? Eftersom markägarna inte heller verkar visa något intresse, då tången är en belastning för den egna ekonomin och då tången inte längre används av bönderna. Så bör det inte finnas någon som blir arg. Du kan ju självklart fråga markägaren om du vill vara snäll, men ägs stranden av din kommun och tången inte använts så förefaller det helt obegripligt till varför du inte får återbörda dessa steroider till dina trädgårdar.

Det finns även en tidsaspekt. En badstrand kommer inte se likadan ut två dagar i rad, så att den naturliga processen för tången är att den sköljs upp på stranden på vintern och ligger kvar över vår, sommar och höst för att sen sköljas tillbaka i havet igen är en myt. Iallafall stämmer inte det här hos mig i Kungsbacka, efter dagliga observationer i 3 års tid. Idag förlitar vi oss också på gruvnäringen i andra länder, Ryssland och Ukraina för att säkra vår inhemska matproduktion. Vi förändrar landskap för att komma åt "ren" kväve, fosfor, kalium, sprider ut det på åkrarna (Johansson, 2022), (Ennart, 2022), (Urwäder, 2022).

Detta borde väl även betyda att kommuners, länsstyrelsens och naturvårdsverkets initiativ att samla in tången, lägga i fina högar med en dieseldriven traktor, för att sen knuffa ut tången till havs igen, bidrar till övergödning från ytterligare en källa? Om övergödningen nu är ett problem - varför tillför man extra näring till haven? (Tyréns, 2019), (KTH Kungliga Tekniska Högskolan, 2021).

Vidare kan det finnas stöd för att tångodlingar borde införas på stor skala i havet då tång binder koldioxid och skulle kunna hjälpa oss nå koldioxidneutralitet, om riksdag och regering anser att klimatförändringarna är på riktigt och att det är något vi borde göra så bör frågan åtminstone undersökas. Hörde jag ett “Vi ska tillsätta en utredning?”

Om allt ska förbjudas, precis allt, så bör Naturvårdsverket öppet erkänna att vi som art passerat gränsen för att klassa oss som varelser av naturen och att vi inte längre kan leva på det naturen ger utan att krossa berg, drömmar, skövla samers jaktmarker eller att vi som svenskar inte längre klarar oss utan en import från krigszoner med skygglappen på.

För en annan, som ihärdigt stått på sidan och tittat på och försökt finna sammanhang, kan det vara lätt att undra vad vi idag gör annorlunda jämfört med hur vi gjorde igår. Att plocka tång är verkligen inte svaret på allt, men det fungerar bevisligen mycket bra och skulle absolut kunna vara en lösning för alla med krukväxter i lägenheter eller för kustnära småhushåll som vill bli självförsörjande på en viss gröda eller bara vill öka sin egen lilla jordplätts livskraft, minska sitt avtryck, hjälpa maskar, bin och igelkottar m.fl. - helt ekologiskt, utan kostnader eller större transporter.

Med detta sagt så föreslår jag en Tångrevolution. Börja plocka tång och använd som gödsel! (förutom i naturreservat eller där tångrätt eller tångtäkt råder), gå in på din kommuns hemsida om du är osäker vad som gäller lokalt, genom att göra detta kan vi minska vårt klimatavtryck och skapa mer liv i våra egna trädgårdar, vilket gynnar den biologiska mångfalden genom att främja permakultur vilket går helt i linje med Naturvårdsverkets egna mål.

För att förändra nuvarande lagstiftning så behöver vi bli många som ser tångens värde. Sluta därför att handla gödsel i affären. Agera cirkulärt, klimatsmart och ekonomiskt. Pausa gymkortet och ta med dig en back eller skottkärra till stranden. Tiden är nu.





Källförteckning


BioMil AB. (2011). Hantering av alger och tång från Hallands stränder : en förstudie. https://docplayer.se/46182778-Hantering-av-alger-och-tang-fran-hallands-strander-en-forstudie.html 

Bengtsson, B. (1966). Allemansrätt och markägarskydd. (2., utökade uppl.) Stockholm: Norstedts. https://juridikbok.se/book/407292

Bjerkendahl, C. (2015). Tångodlad potatis : nyttigt eller skadligt? [Kandidatsuppsats, Högskolan i Gävle]. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:882710/FULLTEXT01.pdf 

Edvardsson Edin, A. (2020, 22 november). Tångstädningen krossade budgeten. Hallands Nyheter. https://www.hn.se/nyheter/varberg/t%C3%A5ngst%C3%A4dningen-krossade-budgeten-1.37381526 

Ennart, H. (2022, 18 oktober). Putins krig hotar svensk matproduktion. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/0QQ4oE/putins-krig-i-ukraina-hotar-svensk-matproduktion 

Granstedt, A. (1999). Växtnäringens flöde genom jordbruk och samhälle: vägar att sluta kretsloppen. Centrum för uthålligt lantbruk - SLU. https://pub.epsilon.slu.se/3557/1/ekolantbruk29.pdf 

Jogbratt, A. (2011). Kadmium som begränsande faktor för användande av tång som biogassubstrat : en laborativ undersökning. [Kandidatuppsats, Högskolan i Halmstad]. http://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:426599/FULLTEXT01.pdf 

Johansson, M. (2022, 15 mars). Jordbruksverket om höga gödselpriser : “Mycket kommer från Ryssland och Ukraina”. SVT Nyheter Sörmland. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/jordbruksverket-om-hoga-priser-pa-konstgodsel-mycket-kommer-fran-ryssland-och-ukraina 

Kemikalieinspektionen. (2022, 1 februari). Svenska regler om kadmium i gödselmedel. https://www.kemi.se/lagar-och-regler/regler-som-endast-galler-i-sverige/nationella-begransningar-och-forbud/kadmium-i-godselmedel 

Kolvik, A (2017). Tång på framtidens tallrik : Rättsliga förutsättningar för en ekologiskt hållbar tångskörd [Masteruppsats, Göteborgs Universitet]. Gothenburg University Publications Electronic Archive. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/55458/gupea_2077_55458_1.pdf?sequence=1

KTH Kungliga Tekniska Högskolan. (2021, 6 december). Marine bioeconomy for circular nitrogen and phosphorus flows in Sweden : alternatives, hurdles and policy tools. https://www.kth.se/en/seed/forskning/ali/pagaende-forskningsprojekt/marine-bioeconomy-1.922864 

Livsmedelsverket. (2017). Kadmium i livsmedel : riskhanteringsrapport. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2017/2017-nr-15-del-1-kadmium-i-livsmedel-riskhanteringsrapport.pdf 

Länsstyrelsen Västra Götaland. (2001). Alternativ användning av marina fintrådiga alger : Rapportnr: 2001:41 Projektnr: EU Life algae LIFE96ENV/S/380

 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:879674/FULLTEXT01.pdf

Naturvårdsverket. (2022, 2 november [datum då sidan hämtades]). Frågor och svar om allemansrätten. Avsnittet 6. Är det tillåtet att plocka tång vid havet och använda som gödsel på kolonin? https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/allemansratten/for-dig-som-arbetar-med-fragan/fragor-och-svar/ 

Paniagua-Castro, N., Escalona-Cardoso, G., Hernández-Navarro, D., Pérez-Pastén, R. & Chamorro-Cevallos, G. (2011). Spirulina (Arthrospira) protects against cadmium-induced teratogenic damage in mice. Journal of medicinal food, 14(4), 398-404.

https://doi.org/10.1089/jmf.2010.0070 

Rudaya, L. & Skantz, M. (2022). Biogödningsmedel från sjögräs och tång : ekonomiska förutsättningar att ersätta handelsgödsel. http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1689980/FULLTEXT01.pdf 

Skärgårdsstiftelsen. (2022). Skydd under ytan. https://skargardsstiftelsen.se/wp-content/uploads/2022/03/slutrapport-skydd-under-ytan-2022-c.pdf 

Spolander, J. (2022, 29 oktober). Kemiska stridsmedel nära platserna där Nord Stream sprängdes. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/varlden/kemiska-stridsmedel-nara-platserna-dar-nord-stream-sprangdes/ 

Tyréns. (2019, 29 april). Minskad övergödning när musslor, alger och tång plockas upp ur haven. https://www.tyrens.se/sv/aktuellt/nyheter/minskad-oevergoedning-naer-musslor-alger-och-taang-plockas-upp-ur-haven/ 

Urwäder, J. (2022). Vårt jordbruk är beroende av konstgödsel och fossil energi : finns det något alternativ? Svenska Yle. https://svenska.yle.fi/a/7-10014339 

WSP Environmental. (2007). Torekov : åtgärder för att minska problem med tång på stranden. https://www.torekov.se/assets/docs/atgarder_for_att_minska_tang_pa_stranden.pdf 

Världsnaturfonden WWF. (2021). Ökad cirkularitet och minskad övergödning : potentialen i svenskt lantbruk och livsmedelskedja. https://pub.epsilon.slu.se/26868/1/johansson_m_et_al_220201.pdf